Lel le čhavenge dar la školatar the averipnestar. The romane angloškolakeren hin peskeri pustikaňi vitejzikaňi
Pedal varesave sikhľuvnen šaj jel le Vaneskakero ačhiben pustikatar la Eva Danišovatar lengero elšino zgeľipen le Romengero dživipneha.
Slovenskú verziu textu nájdete tu.
„Vičinav man Vaneska, aľe khere man vičinen Žambica,“ zachudel peskero ačhiben vaš pandžberšengeri romaňi čhate. Varekana chučkerel sar žambica – ko priklados, kana la hin varesostar pheras vaj kana dochudela vareso but lačho.
Vaneska imar džala andre škola, aľe dži akor le genaris ľidžala savoreha, so andre peskeri cikňi luma dikhel. Sikhavela leske, sar oda dičhol ke lende andre školka, khere andre kuchňa, andro čhavorikano kher vaj pre karačoňakero ďives. Dela leske te koštinel romane lava či giľa aľe the tipikaňi romaňi bokeľi.
„Amen khere na pekas vanilkova rožki vaj perňiki, aľe o šinga – ajse ginďarde the bonďarde pekibena,“ avriachaľarel angloškolakeri. „E phuri daj mange diňa peha the la raňake sikhľarďake but šmakinenas.“
La Vaneskakere dikhibena chudne than pro baro formatos. Čechiko-slovačikone avrithoďipno Kher len diňa avri sar rozthodo leporelos le naveha Jekh, duj, trin. Sar jekh cikňi žambica čalaďa andre škola.
E inšpiracija andre peskeri fameľija
Leskeri autorka hiňi lekharďi Eva Danišová savi zgeľa andal Česká Třebovatar Pardubicakero krajostar, kaj dživel dži adaďiveste. The lakeri fameľija perel ko ezera Romenge, save pal dujto lumakero maribneste prebešle la vichodoskeri Slovakijatar andro Čechi – avka sar ko priklados Michal Šamko, autoris le muršikano romanos Májky a totemy.

E Danišová zachudňa te lekhavel andro 90. berša. Sar phenďa pedal portalos Hate free, elšino lekhaviben irinďa ča avka, kana tosara, sar džalas andre buťi, dikhľa andro nevipneskero stankos romane nevipena Amaro lav. „Na džanes peske te presikhavel, savi somas naužarďi. Ľigenas mange ala nevipena sar somnakaj. Elšines dikhľom ispidno romano tekstos,“ leperďa pedal vebos.
Akorestar lakere priphende džanas avri sokoďiveskeres, anglunes andro nevipena sar Romano Kurko vaj Romano džaniben, paľis the pustikanes andro zborňiki.
Avka beršeste 2014 avľa avri Danišovakeri novela Te jel varekas peskeres andro zborňikos vaš Pustikano kher le Václav Havel le naveha O kham perel tele imar tosara. Lakere priphende Ľimaľi čhaj sar popka vaj Kozački sas prethode the andre ňemciko čhib the dochudne pen andre antologija vaš čechiko-ungriko-slovačiko autoren.
E Danišová lekhavel the paš peskeri buťi. „Calo dživipen somas andro buťakere profesiji andro České dráhy the andre pošta. Paľis sar terenoskeri socijaliko buťakeri. Akanakes kerav sar vartašiskeri,“ phenďa beršeste 2017 pedal portalos Hate free.
Andre oda jekhto berš chudňa vaš peskeri buťi vaš oprehazdňipen la romaňi čhib e ťimin čechoslovačiko romistikaňatar Milena Hübschmannová, savi del avri sphandľipen Ara Art.
Kana diňa avri leporelos pal pandžberšengeri Vaneskate Jekh, duj, trin, akor phenďa, hoj le romane čhaven hin butvar problemi le čechiko tekstenca, vašoda hoj pen na džanen te jekhetaňarel le aver dživipneskero akanutňipneha vaj lošaha le štaltenca andro ačhibena.
„The kamavas, aj te e Vaneska na jel sar andal geňibaratar, aj te le cikne šunďipnen the lošarel. Butvar avľom avri la peskera fameľijatar, aľe the le peskere probaľišagendar la tereno socijaliko buťakeratar.
Dikhiben le sakoďiveskero Romengero dživipneha
Sakoďiveskero akanutňipen la romaňi fameľijate hino andro leporelos sikhado paš avresave dživipnaskere ačhibena. O genaris la Vaneskaha zadživel Karačoňa, ňilaj la phura daha, elšino ďives školate vaj boňengere keribena.
„The hin adaj oda! Imar man doužarďom! Ole ďiveste, kana sas boňa, amen šukares inepones urďam the geľam andre khangeri. The pal boľipneste andre reštauracija, savi dovakerde amare.
Savore dine la Ivetkake vareso šukar pre peste vaj love andre perinkica, parvarenas pal late the čumidkerenas la,“ vakerel pal oda angloškolakeri.
Dojekh andal vakerde ačhibnenar hino dothodo caloserakere čitrenca le slovačiko čitraristar Matej Ilčíkostar the le hatkenca vaj ulohenca. „Gindin avri rimos pro lav stolkocis,“ phenel e autorka cikne dikhades, vaj phučel lestar, save predmeti pro čitros hine kerekane.
Le sthovibneha vaš akuratno phučibnen the ulohen pedal kampeľišaga vaš romane čhaven šegitinenas sikhľarde, školkakeri šeraľi the sikhľarďakeri šigitipňi. O leporelos hino paľikerdones oleste but lačho ažutipnardo pedal angloškolakero kisitišagos the sthoďipen vaš anglogeňibneskere the grafomotorikane džanľipena.

Leskero ačhiben jekhepoťinelas čechiko Platforma pedal siďarutno parvariben – organizacija savi pes zachudel le sikhavibneha the parvaribneha pal čhavende vaš siďarutno phuripen bijo zadikhades pedal lengero socijaliko than.
„Ča kampľipende le romane čhaven ľikerahas pre goďi the lengere jekhesikhľuvnen the sikhľarden, pedal save šaj avel Vaneskakero ačhiben sar elšino sprindžaripen le čačikano sikhavibneha le Romengero dživipnes the la romaňa literaturaha. Vakeriben la Eva Danišovatar šaj oda but lačho sthovel avri the andro gadžikane fameľiji,“ phenďa ke pustik e Radka Patočková, šeraľi le avrithoďipnestar Kher.
Maškaroda imar tradicija la čhavorikaňi literaturatar
Avrithoďipen pes butvachtunes thovel te resel merkišagos le terne manušendar. E Patočková čirla phenďa, hoj romaňi literatura pedal bare dženen pes polokes ľikerkerel maškar čechikane pustikende, aľe imar čineder pes gindinelas pedal čhaven. Luma vaš romano čhaste sas tel late andro pustika le romane autorendar varesar butvachtunes bisterďi.
The vašoda o Kher beršeste 2022 pale diňa avri paramisi le bare lekharďate vaš romaňi literatura Tera Fabiánová le naveha Jak jsem chodila do školy the sig pal oda o ačhibena le romaňa phura da the lakere vnuken Povídaní u povidel, save lekhaďa Květoslava Podhradská.
Pal jekh beršeste avle aver le paleavri dine ačhibena le Tera Fabiánovatar – lakero vakeriben pal pherasuno rikonoreste so pes vičinelas Čavargoš/Tulák. Anglal čirlatuno berš o avrithoďipen sikhaďa leperdo romanos le Michal Šamkostar pedal terne baren dženen Májky a totemy. Oka berš anďa avri elšino romano leporelos le naveha Tade jandre/Varené vajcia.
The oka beršeste penge o fanušiki vaš čhajengeri literatura šaj gende romanos le Ilona Ferkovatar AMEN, savo rodkerel, sar pes andro 60. berša šunenas terne Romňija andro cikne fori.
E žambica chučkerďa andre škola
The savo sas elšino školakero ďives la Žabka-Vaneska? „Jekhe septembroste man andre škola ľigende o dad la daha, e Ivetka the o papus. Mindig bonďarelas le šereha: Aľe oda pregeľa, Vaneskatar imar amen hin angluňi sikhľuvňi!“
Našli ste v článku chybu? Napíšte nám na [email protected].




